you don't have to save me

jag kan inte sluta tänka.

på det, på han, på dom, på mig.. på allt.

när vi nu kommit så långt i teknologin så borde man redan uppfunnit en maskin där man kan förvara tankar och då slippa dom. har ingen sett harry potter eller?

hemhemma tills på tisdag, tur det va. sen åker jag tillbaka o slåss med vardagen.

die.

lite roligt är det.

3 år sen typ, och nu.

någon förändring kanske.

vägen dit är mer än bara lång, tro mig jag vet.

jag har vandrat i evighet.

egentligen förstår jag inte varför jag kämpar. vad jag än gör så lyckas något gå till botten.

sista terminen på karolinska kanske?, det är ju nu frågan! det är en svår fråga..och jag hatar svåra frågor. jag vet inte vad jag ska svara, eller vad jag ska göra.

och btw, jag hatar brudar.

helt ärligt.. alla äckliga, egoistiska, avundsjuka fjortisjävlar på den här skitskolan. de är bara ivägen för vi som faktiskt har drömmar och en framtid utanför horhusen?

die.